Minnen
I helgen har jag inte varit still många sekunder känns det som.
På lördagen gick hela familjen vid 10.30 till skidspåret som ligger en bit från oss. Men när vi kom fram så märkte vi att spåret var allt annat än bra så vi vände hem igen och åkte vidare på ett annat spår istället.
Denna gången åkte jag med L så jag fick inte lika mycket rörelse, men det var kul ändå.
Det går bättre och bättre för henne och inga sura miner denna gången.
Vi gjorde lite andra ärenden också sen skulle vi ha middagsgäster så det var bara hem, duscha städa iordning och börja fixa.
Idag har jag och L varit på Bio bara hon och jag. Vi såg på Trollz. Den var bra och det var mysigt att göra nåt bara vi två.
Sen hem å fika lika och började baka bröd helt spontant.
Nu känns det som att jag skulle vilja gå isäng.
Vet inte riktigt varför jag känner mig trött. Förhoppninsvis bara för att jag fick lite för lite sömn inatt.
Sen har L börjat nysa massor och låter lite tät i näsan. Jag har också nyst endel idag så jag hoppas inte jag börjar bli sjuk.
Sen har L börjat nysa massor och låter lite tät i näsan. Jag har också nyst endel idag så jag hoppas inte jag börjar bli sjuk.
Som vanligt när jag sätter mig vid datorn uppe så går jag igenom alla bilder från transplantationen och varje gång blir jag tårögd. Det är så sjukt att jag gått igenom det.
![](https://cdn2.cdnme.se/836574/8-3/20160310_144716_5884f4bdddf2b33f434e6f2a.jpg)
![](https://cdn1.cdnme.se/836574/8-3/20160308_090449_5884f642e087c308193d89dc.jpg)
Som sagt många slangar och maskiner, och 4 olika påsar på golvet från drän och kateter. (Dag 2)
![](https://cdn2.cdnme.se/836574/8-3/20160314_083255_5884f6ef2a6b2268a01613c3.jpg)
6 dagar senare såg jag typ ut som vanligt. Helt otroligt vad kroppen kan (Dag 8)
![](https://cdn3.cdnme.se/836574/8-3/20160307_145510_5884f907ddf2b36eed62c1c4.jpg)
Just kommit tillbaka till avdelningen efter OP. Megastor sond i näsan. Den som jag var så rädd för innan. Den störde inte alls. Var väldigt glad/lättad att operationan var gjord, att den hade gått bra och att jag var vid liv. (Ca 1,5 dygn efter op)
![](https://cdn2.cdnme.se/836574/8-3/20160311_120909_5884f7c29606ee6784b1741a.jpg)
Man glömmer så fort. Men alla ärr på min mage, armar och hals kommer alltid göra mig påmind om att detta faktiskt har hänt.
2016 var nog mitt tuffaste men klart bästa år. Jag har fått mitt liv tillbaka, en andra chans.
<3