Kampen med en kronisk leversjukdom, Resan mot en levertransplantation och Livet som ung förälder.

Besök på akuten

Helgen blev inte riktigt som planerad. På lördagen fick jag åka in på akuten. 
Sedan jag transplanterades har jag haft stora problem kring min mens (ursäktar det kommande i detta inlägg). Innan min transplantation hade jag nästan aldrig mens och när den väl kom var det knappt nåt. Men sen efter operationen så har jag fått stora blödningar och måste på toa var 5:e minut. I början trodde vi att det berodde på att jag åt blodförtunnande och fick minska lite på det och det blev lite lite bättre. Men ändå långt från bra. Har bara haft tur att jag aldrig haft en arbetsdag när det varit som mest.  
Men i fredags så blev det dundermycket och hur skulle jag klara jobba? Jag for ändå och som tur var så lugnade ner sig några timmar men vart mer på kvällen igen. Jag har de senaste månaderna provat menskopp bara för att kunna mäta och för att det är billigare och smidigare. 
Hur som helst. Fick springa på toa var 10 min för att tömma. I vanliga fall ska man tömma den ca var 4-8 timme. På lördagen blev det ännu mer och som värst gick det 2 min innan den var överfull... på 1h tappade jag 200ml och ringde 1177 och dom tyckte jag skulle åka in eftersom jag hade fått huvudvärk och kände mig kallsvettig. Så vi hittade en blöja liggandes från då L hade blöjor som jag fick ta och sedan lägga plastad frotté i bilen och åka. Som tur är så hittade dom inget konstigt och jag hade bra HB så jag kunde åka hem på nån timme igen och la mig å vila typ resten av dagen.
För er som inte vet så brukar en tjej /kvinna blöda ca 40-80ml per gång alltså på typ 7 dagar. 
 
Annars har det vart en okej vecka. Jag har fått lite mer arbetsuppgifter på jobbet och håller på att utbilda en nyanställd denna vecka så dagarna verkligen flyger fram. Har haft mer ont i ryggen denna veckan och vet inte riktigt varför. Ska på smärtrehab nästa vecka på måndag och tisdag. Sen har jag läkarbesök inbokat i mitten av oktober. 
 
Min man J ska få åka till Japan genom jobbet och vara borta ca 10 dagar. Jag gruvar mig för att vara ensam så länge. Vi är ju aldrig ifrån varandra annars. En natt nån gång men aldrig 10 dagar. Men det kommer nog gå bra. Har ju L hos mig. Men jag är superglad att det blev just han som får åka. Hur spännande är det inte!!? Och vilken upplevelse!! Vi fick veta det ca en månad innan han skulle fara så snabba ryck. Bara att fixa pass på direkten. 
Hoppas ni har en skön kväll! 

Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vänt på livet

Nu har jag på riktigt bestämt mig för att jag måste komma igång med träningen mer och förbättra min kost. Jag har sedan alltid hat lätt för att stoppa i mig sötsaker nu och då för det hat aldrig påverkat min vikt. När jag var som sjukast åt jag massa skräp och gick typ ner i vikt.. Jag jar minskat på det mycket men nu ska jag bli stenhård. Inget sött på veckorna. Jag och Lovisa har börjat gå till skolan å så går jag hem igen och hämtar bilen och kör till jobbet. Det är inte så långt men det är iaf rörelse. Har tagit en långpromenad mrd en vän denna veckan och jag var ute lite mer än 2 timmar. Har vart på elljusspåret med L och idag var vi där hela familjen. Jag sprang ca 2 km. Gick endast i uppförsbackarna och räknar att det var kanske 200m som jag gick. Jag känner mig väldigt nöjd och glaf. Jag klarade det. Har inte sprungit så långt på typ 10 år. Måste försöka få mer muskler också. Hade vart kul att simma. Har fundeat fram och tillbaka på gymkort me vet inte om det är värt nästan 7000kr för ett år. Det svider lite i börsen. Det är inte gratis att vara sjukskriven. Spec denna månaden då all meicin måste betalas för den är snart slut och högkostnadsskyddet har precis gått ut. Även det på sjukhuset har gått ut. Väldigt typiskt att det ska vara samtidigt. 
 
Har börjat jobba nu igen efter en lång och härlig sommar. Jobbar 75% nu och det känns bra. Har dock direkt börjat få mer ont i huvudet av att vara så still. Så jag försöker att stå minst en timme varje dag. 
 
<3
 

Permalink Kommentarer (1) Trackbacks ()