En tisdag i augusti
Ringde tidigare till sjukhuset för att fixa lite nya remisser för provtagning. Så passade även på att kolla hur mina ASAT -och ALAT-värden har ändrats sedan medicinökningen. Jag fick veta att dom har börjat sjunka igen vilken känns himla bra. Känner mig dock oerhört sliten idag. Halva arbetsdagen har snart gått så jag får bita ihop de sista timmarna när jag återgår efter lunchen.
Kvällen är planerad med lite vänner så det ser jag fram emot. Annars lär det inte hända så mycket idag.
Jag började känna mig sliten redan igårkväll, så jag gick isäng innan klockan hann slå 21. Det blev lite serier innan jag somnade. Vaknade dock då J gick isäng. Kände mig ändå mörbultat då jag klev upp strax efter 6 i morse, trots 8 timmars sömn.
Just nu ogillar jag verkligen mina mediciner. Jag hatar de biverkningar man får och hungern är väl en av dem. Det är dock inte så allvarligt som det har varit. Jag känner mig hungig väldigt ofta nu även om jag ätit nylig. Det är väl ingenting jämfört med hur det har varit som värst. Då fanns det inget stopp. Jag var hungrig konstant och vaknade om nätterna av hunger och gatt äta. Detta var 9 år sedan nu men ändå. Den tiden glömmer jag aldrig. Huva ligen.
Vi har fått veta att det går vattkoppor på lillans förskola. Hon klarade sig då det gick på sommarförskolan, så det är nästan så jag hoppas att hon får det snart så det blir bortgjort. Det ska ju tydligen vara bättre eller mildare ju yngre man är när man får det. Inte för att jag vill att hon ska vara sjuk, absolut inte.
Inskolning på den nya förskolan närmar sig med. :) Känns väldigt spännande :)
<3
//Hanna
Kvällen är planerad med lite vänner så det ser jag fram emot. Annars lär det inte hända så mycket idag.
Jag började känna mig sliten redan igårkväll, så jag gick isäng innan klockan hann slå 21. Det blev lite serier innan jag somnade. Vaknade dock då J gick isäng. Kände mig ändå mörbultat då jag klev upp strax efter 6 i morse, trots 8 timmars sömn.
Just nu ogillar jag verkligen mina mediciner. Jag hatar de biverkningar man får och hungern är väl en av dem. Det är dock inte så allvarligt som det har varit. Jag känner mig hungig väldigt ofta nu även om jag ätit nylig. Det är väl ingenting jämfört med hur det har varit som värst. Då fanns det inget stopp. Jag var hungrig konstant och vaknade om nätterna av hunger och gatt äta. Detta var 9 år sedan nu men ändå. Den tiden glömmer jag aldrig. Huva ligen.
Vi har fått veta att det går vattkoppor på lillans förskola. Hon klarade sig då det gick på sommarförskolan, så det är nästan så jag hoppas att hon får det snart så det blir bortgjort. Det ska ju tydligen vara bättre eller mildare ju yngre man är när man får det. Inte för att jag vill att hon ska vara sjuk, absolut inte.
Inskolning på den nya förskolan närmar sig med. :) Känns väldigt spännande :)
<3
//Hanna
