helgens göra
Har börjat inse att min lilla tjej inte är så liten längre. Hon är för det första väldigt lång (enligt mig), men sen har hon ju börjat prata så mycket. Det kommer nya ord oftare och ställer man lättare frågor så får man ett ja eller ett nej som svar. Fast det låter mer Aa och Ä. Riktigt kul är det! Men jag skulle gärna stoppa tiden ett tag.
Nu är det äntigen helg. Så himla skönt. Vi måste försöka införskaffa nå vinterkläder till lilla i helgen, så jag hoppas vi hittar nånting så vi får det bortgjort. Måste försöka hinna träffa favoritFrida med.
Annars är mina planer för helgen rätt små. Jag har egentligen bara en sak som är spikad och klad. På söndag ska jag nämligen på en intervju på sjukhuset. Intervjun handlar om mig som lever med Kronisk Autoimmun Hepatit och har fått barn under sjukdomens förlopp. Det känns väldigt spännande faktisk och jag hoppas innerligt att jag kommer vara till nytta.
Jag verkade vara den enda i Norrland som de kommer träffa, övriga personer bor i Södra Sverige. Så det var ju som super för mig att själva studien pågår just i Umeå. Tummen upp.
Jag kände även att detta är någonting som jag vill ställa upp i för att kunna komma vidare med forskningen. Det finns ju inte så himla mycket fakta om sjukdomen och ännu mindre om hur det är att få barn med sjukdomen.
Detta sätter ju självklart även mig i tankar. Jag vill ju så gärna ha ett syskon till Lovisa, och det vill J med. Frågan är bara när och om det ens är möjligt. Eller klart det är möjligt, men min kropp måste ju klara av det, jag måste kunna överleva det och jag måste framförallt orka ta hand om flera barn...Nåja, detta är någonting jag, J och mina läkare måste komma fram till...så småning om...
Ha en trevlig helg!
<3
Nu är det äntigen helg. Så himla skönt. Vi måste försöka införskaffa nå vinterkläder till lilla i helgen, så jag hoppas vi hittar nånting så vi får det bortgjort. Måste försöka hinna träffa favoritFrida med.
Annars är mina planer för helgen rätt små. Jag har egentligen bara en sak som är spikad och klad. På söndag ska jag nämligen på en intervju på sjukhuset. Intervjun handlar om mig som lever med Kronisk Autoimmun Hepatit och har fått barn under sjukdomens förlopp. Det känns väldigt spännande faktisk och jag hoppas innerligt att jag kommer vara till nytta.
Jag verkade vara den enda i Norrland som de kommer träffa, övriga personer bor i Södra Sverige. Så det var ju som super för mig att själva studien pågår just i Umeå. Tummen upp.
Jag kände även att detta är någonting som jag vill ställa upp i för att kunna komma vidare med forskningen. Det finns ju inte så himla mycket fakta om sjukdomen och ännu mindre om hur det är att få barn med sjukdomen.
Detta sätter ju självklart även mig i tankar. Jag vill ju så gärna ha ett syskon till Lovisa, och det vill J med. Frågan är bara när och om det ens är möjligt. Eller klart det är möjligt, men min kropp måste ju klara av det, jag måste kunna överleva det och jag måste framförallt orka ta hand om flera barn...Nåja, detta är någonting jag, J och mina läkare måste komma fram till...så småning om...
Ha en trevlig helg!
<3
