Kampen med en kronisk leversjukdom, Resan mot en levertransplantation och Livet som ung förälder.

Finally

Jag har äntligen fått kallelse till sjukhuset för att få träffa min läkare. Det är dock nästan en månad bort, men jag har fått en tid iaf. Och det känns som en lättnad på nåt sätt.
Samtidigt så gruvar jag mig. Vad kommer sägas? Jag vill inte höra på egentligen och vad som än sägs så kommer det bli jobbigt.
Nu är jag i ett sånt läga att jag står och trampar på en tröskel. Är det dags att kliva över eller stå kvar?
Jag personligen känner att det är dax, men jag vet ju inte vad läkarna säger.
 
Vi har blivit bjudna på 30-årskalas också. I de sydligaste delarna av Sverige. Och tror ni inte mitt läkarbesök är samma dag som vi åker. Känns lite jobbigt på sätt och vis. Men det är bara att bita ihop och köra.
Jag vill verkligen åka iväg. Vi träffas så sällan och detta känns som ett bra tillfälle :)
 
Jag har på senare tid börjat få svårare att äta. Jag känner mig inte hungrig som förr och känner mig inte lika sugen på mat som tidigare. Direkt jag stoppar mat i munnen så känner jag mig mätt. Som att det är fullt i magen redan.
 
 
<3 //Hanna

Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback