Kampen med en kronisk leversjukdom, Resan mot en levertransplantation och Livet som ung förälder.

Efter op del 2

På onsdag morgon flög min syster, hennes bäbis och min bror  hem till verkligheten.  Det var tråkigt att de for, men den värsta tiden var över och de behövde återgå till vardagen igen . 
Nu började J, mamma å pappa vara hos mig allt mer. Nästan hela dagarna. På torsdagen kunde jag börja gå lite utan svävaren.  Började till toan och inne på rummet.  Försökte även släppa vid promenader. Snart kunde Jag börja äta i matsalen så vi kunde äta alla tillsamman. Fast dom andra fick  gå iväg på och köpa med sig mat.
Mamma kunde börja hjälpa mig med toabesök och det underlättade nog mycket för sköterskorna. Mamma är ju alltid  mamma. Så länge hon kände att det var okej så ville jag helst ha hennes hjälp. Jag ville inte be J om hjälp. Och med personalen så är det ju också lite genant ibland.  
På fredagen fick jag äntligen duscha för första gången och det var väldigt  härligt.  Jag hade inte tvättat håret å en vecka och jag behövde knappt nån hårsnodd, håret satt som uppåt ändå. Haha. Jag hade dock otur att min dusch på mitt rum inte funkade så jag fick gå till ett annat rum.  
 
Jag hade fortfarande feber som kom och gick. Gjorde lungröntgen där man konstaterade en förändring. Hade en liten lunginflammation och fick antibiotika intravenöst. 
Vid 2 tillfällen blev jag alldeles borta och det bara snurrade i ögon och  huvud när de flushade koksaltlösning i min Cvk i halsen. Första gången förstod dom inte varför, men andra gången fick jag veta att förmodligen hade slangen för smärtstillande legat  klämd och därför stannat och när dom flushade kom en stor mängd smärtstillande. Det var obehagligt men inte farligt. 
En kväll när jag var själv. Minns inte vilken dag. Så började det tjuta nåt så fruktansvärt ute i korridoren och jag förstod inte alls vad det var. Jag fick för mig att det var nåt skit larm och att det sprutade blod och massa läkare skulle komma springandes till nån patient. Men efter en stund kom det in en sköterska som sa att det var brandlarmet och att någon hade försökt steka hamburgare. 
 
På kvällarna fick jag hjälp med att smörja ryggen med tigerbalsam. Det var väldigt olika mellan personalen.  Vissa tyckte inte jag skulle ha det medan en annan tyckte det absolut så jag skulle få sova. 
Under helgen hände inte så mycket. Vi spelade lite UNO men det var väldigt lugnt. Vi bestämde att mamma å pappa skulle åka hem på måndagen. De skulle fixa lite hemma hos oss. Ta in en säng att ställa på nedervåningen och även byta av min svägerska och bror som tagit hand om våra L. 
Som jag saknade henne. Det var jobbigt att bara tänka på henne så jag försökte låta bli så gott det gick. 
Vi fick höra att jag skulle få fara  hem till sjukhuset i Umeå tidigast onsdag.  Fick även höra fredag. Men på tisdagen vart det lite körigt och de fick platsbrist så jag skickades  med flyg på eftermiddagen till Umeå. Som tur var fick jag rullstol på båda flygplatserna för jag orkade inte gå. Flygresan var hemsk pga ryggen. Landningen var också  jobbig. Fick trycka emot med armarna allt jag kunde eftersom man i vanliga fall spänner magen vid inbromsningen. 
 

Permalink Levertransplantation Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback