Kampen med en kronisk leversjukdom, Resan mot en levertransplantation och Livet som ung förälder.

Renovering

I helgen har min bror, hans fru och min man jobbat med vårat vardagsrum. Från tråkiga gråa väggar så är det nu ljust, vitt och en fondvägg med rosa och blått. Vi har skrotat de mesta möblerna och ska köpa nytt. Känns helt otroligt. Jag och lillan drog till mina föräldrar för att slippa vara upp i allt damm, och för att slippa hålla oss på övervåningen.
Men nu ska det vara klart. Har precis pratat med J.  Ska bli väldigt spännande att komma hem och se resultatet. 
Och sen ska J få fara på Ikea och köpa lite nytt. Jag vågar inte fara dit än. Vi måste bestämma oss tillsammans hemma först. Sen får vi se hur det ser ut på plats. 
 
Nu vill jag ju göra om vårat sovrum också. Men det är så svårt när jag inte kan göra något. Jag vill inte vara uppi slipdammet eller i färgen, och det blir alldeles för tungt. Så vi får ta det lite längre fram. 
 
Jag har vågat mig till affären för första gången idag. Men här hos mamma å pappa är det inte så stort som i Umeå, så det är väldigt lite folk på affären här om man ska jämföra. 
Jag har provat köra bil en kort sträcka, men kände mig inte helt bekväm med det. Måste köra lite mer innan jag vågar mig ut i stan. 
 
Mina levervärden ska vara i stort sett normala. Det är ett värde som är lite för högt fortfarande. Det känna så konstigt. Från att ha varit sjuk, till att i stort sett vara frisk. Fast jag känner mig inte helt frisk än. Jag kommer få äta mediciner livet ut och kommer alltid tänka mig lite extra för nu då jag är mer infektionskänslig. 
Återhämtningen är jobbigare än jag först hade trott. Jag var inte i så bra form innan operationen eftersom jag hade varit sjuk så pass många år och bara blivit sämre och sämre. I slutet låg jag mest bara på soffan och sov väldigt mycket. Sen efter operationen så har jag tappat ännu mer muskler. Det var som att jag fick börja om från 0. 
Men jag tar mig framåt hela tiden och allt blir lättare. Ryggen är fortfarande ett problem, men det har blivit bättre. Behöver inte ta smärtstillande varje natt längre och har minskat på alvedonen dagtid. 
 
Nu sitter vi och ser på hockeyn, Heja Skellefte!! 
 

Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback